Alla antioxidanter är inte lika skapade

Antioxidanter? Det är ju såna som motverkar fria radikaler och cellförstörelse i kroppen, antioxidanter stärker ju kropp och hälsa, antioxidanter måste väl ända vara något odelat positivt och välgörande?

Men ord kan vara tvetydiga. Ett ord som får de allra flesta att tänka på något nyttigt och positivt, kan i själva verket vara ett tveeggat svärd. Min avsikt med den här artikeln är inte att skrämma och chockera. Min avsikt är endast att upplysa, om att i maten vi ger hundarna att äta finns saker och ting som vi kanske egentligen helst vill undvika, men som är svåra att undvika eftersom de är snillrikt förklädda, obskyra och svårupptäckta. Det är väl en sak om man har så långa antenner som jag har, och falkögon som vant skärskådar varenda innehållsförteckning. Men för den genomsnittlige konsumenten är det mycket svårt att ha koll på precis allt. Och vi borde inte behöva ha koll på precis allt. Men det är tyvärr så här det ser ut idag: Är vi inte pålästa och har falkögon blir vi faktiskt grundlurade.

Jag har valt att citera Livsmedelsverkets texter om de tillsatsämnen jag tar upp här, av den enkla anledningen att när vi förstår hur pass avslappnad inställningen till mänsklig konsumtion av dessa ämnen är, får vi en föreställning om hur man resonerar runt deras användning i foder för sällskapsdjur.

Syntetiska antioxidanter

Botylhydrooxitoulen och botylhydrooxianisol: Visst låter det som något man köper i färghandeln, eller på bensinmacken? Men den sorgliga sanningen är att båda är exempel på substanser som är vanligt förekommande, både i djurmat och i människomat. Botylhydrooxitoulen (BHT) och botylhydrooxianisol (BHA) är nämligen exempel på syntetiska antioxidanter.

Både BHT och BHA är antioxidationsmedel som förhindrar lipidperoxidation av fleromättade fetter – de förhindrar alltså att fettet härsknar.

Syntetiska fenoler

BHT och BHA tillhör gruppen syntetiskt framställda fenoler. Fenol som förr utvanns ur tjära och användes för desinficering, försvann från marknaden för att den var hälsovådlig, men har alltså dammats av och putsats upp och fått en renässans i syntetisk form, som antioxidationsmedel i både livsmedel och djurfoder.

[…] ”Båda ämnena är helt naturfrämmande. Att de är effektiva mot härskning är ingen garanti mot de varierande slag av hälsorisker som ofta åtföljer naturfrämmande ämnen. Både BHT och BHA har starkt ifrågasatts för livsmedel även av myndigheter.”

FENOLER och POLYFENOLER som antioxidanter Rapport till Cancer- och Allergifonden, Göran Petersson Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers januari 2009

BHA och BHT kan framkalla allergiska reaktioner i huden. IARC [1] klassificerar BHA som en möjlig human carcinogen. European Commission on Endocrine Disruption [2] har också listat BHA som en kategori 1 prioriterad substans, baserad på bevis om att den påverkar hormonfunktionen. [3]

Både BHT och BHA klassas också som ett miljöhot, på vissa håll till och med som ett allvarligt miljöhot. Inte bara är dessa ämnen direkta hot mot vattenlevande organismer, de har också hög potential för bioackumulation (lagras i vävnader) hos fiskar och andra vattenlevande arter som konsumeras av såväl människor som djur.

E 321: BOTYLHYDROXITOULEN (BHT )

”Framställs syntetiskt. Får användas till animaliskt och vegetabiliskt fett (ej olivolja) för yrkesmässig tillverkning av värmebehandlade livsmedel och till stekning. Följaktligen finns det i livsmedel som tillverkas av sådana fetter. Får dessutom användas till tuggummi och kosttillskott.” (Källa Livsmedelsverket)

E 320: BUTYLHYDROXIANISOL (BHA)

”Framställs syntetiskt. Får tillsammans med gallater (E 310-312) och TBHQ (E 319) användas till animaliskt och vegetabiliskt fett (ej olivolja) avsett för yrkesmässig framställning av värmebehandlade livsmedel och till stekning. Därför finns de också i livsmedel som framställs av sådana fetter. Får bland annat användas till potatismospulver, tuggummi, förkokta spannmålsprodukter, kakmix, torkade köttprodukter, soppulver, såser, kosttillskott och vissa snacks.” (Källa Livsmedelsverket)

E319: TERTIÄR BUTYLHYDROKINON (TBHQ)

TBHQ är en annan medlem i gruppen syntetiska fenoler.

”Framställs syntetiskt. TBHQ får tillsammans med gallater (E 310-312) och BHA (E 320) användas till animaliskt och vegetabiliskt fett (ej olivolja) avsett för yrkesmässig framställning av värmebehandlade livsmedel och till stekning. Därför finns de också i livsmedel som framställs av sådana fetter. Får bland annat användas till potatismospulver, tuggummi, förkokta spannmålsprodukter, kakmix, soppulver, torkade köttprodukter, såser, kosttillskott och vissa snacks.” (Källa Livsmedelsverket)

Andra vanliga antioxidationsmedel

E 310-312: GALLATER

Den vanligast förekommande gallaten är propylgallat. Gallater har visat sig orsaka visa problem hos djur, som tillväxthämningar, anemi, njur- och leverförändringar och hyperplasi i kossors förmagar.[4]

”Framställs syntetiskt. Gallaterna får tillsammans med BHA (E 320) användas till animaliskt och vegetabibliskt fett (ej olivolja) avsett för yrkesmässig framställning av värmebehandlade livsmedel och till stekning. Därför finns de också i livsmedel som framställs av sådana fetter. Får bl a användas till potatismospulver, tuggummi, förkokta spannmålsprodukter, kakmix, torkade köttprodukter, soppulver, smakpreparat, såser, dressing, matoljor, kosttillskott och vissa snacks.” (Källa Livsmedelsverket)

E = godkänt inom EU

E:et i E-nummer betyder att ämnet är godkänt för användning inom den europeiska unionen (EU). Om ett ämne är godkänt inom EU, borde det inte då vara en garanti för att ämnet är ofarligt? Inte kan väl EU godkänna användning av ämnen som är skadliga?

EU-godkännande av etoxikin tillfälligt indraget

Användningen av etoxikin (Eng: ethoxyquin) har tidigare varit tydligt reglerat i jordbruk och människoföda, men inte i djurmat. I fiskmjöl används etoxikin i mycket stor utsträckning och ingen reglering har funnits. Etoxikin är ett kraftfullt antioxidationsmedel som främst används i fiskmjöl, eftersom fiskmjöl innehåller höga halter av ostabila fleromättade fettsyror. Tillsats av höga halter etoxikin är inte bara nödvändig för den mest uppenbara anledningen – den att förhindra att djuren äter härsket fett, tillsats av etoxikin är också nödvändig för att förhindra att fiskmjölet exploderar under transport. Ja, du läste rätt. För när de ostabila fettsyrorna oxiderar (reagerar med syret i luften) blir de faktiskt högexplosiva.

Den 16 februari 2017 publicerade Testfakta en artikel där de presenterade skrämmande resultat av analyser från tolv olika laxprodukter:

”En analys som Testfakta låtit göra av tolv olika laxprodukter visar att all fisk innehåller det potentiellt hälsofarliga ämnet etoxikin och i över hälften av fallen överskrids gränsvärdet för kött flera gånger.”

”– Det finns studier som pekar på att etoxikin har genotoxiska och kromosomskadliga effekter vilket gör att man inte kan utesluta att ämnet är cancerframkallande, säger Edmund Maser, professor vid institutet för toxikologi och farmakologi på universitetet i Kiel, som är väl insatt och följt frågan med etoxikin i fisk länge.”[5]

Ur Testfakta: www.testfakta.se/sv/odlad-lax/article/forbjudet-bekampningsmedel-i-odlad-lax

Sedan den 7 juni 2017 är tillståndet för användandet av etoxikin inom EU, i foderblandningar, fodertillsatser, förblandningar och foderråvaror (t.ex. fiskmjöl), tillfälligt indraget. Kommissionen anser inte att det är fullt klarlagt huruvida etoxikin är cancerframkallande. Det tillfälliga förbudet innebär i praktiken att foderblandningar (alltså t.ex. hundfoder) som producerats med råvaror som innehåller etoxikin får fortsätta att släppas ut på marknaden till och med 31 mars 2020. När det gäller etoxikin kan man alltså säga att juryn fortfarande är ute; kanske är det farligt – kanske inte. Den som lever får se.

Naturliga (?) antioxidanter

Många foder- och foderråvaruproducenter har på senare år sett sig tvingade att överge de vanliga och hett omdebatterade syntetiska antioxidationsmedlen fenoler, gallater och etoxikin. Tro nu för all del inte att man gör det av omtanke om djuren, och tro inte att man gör det utan ve och klagan. Alternativen är nämligen betydligt mindre kostnadseffektiva och utgör ett farthinder på en väl inkörd produktionsväg. Men eftersom marknaden i allt större utsträckning efterfrågar ”naturliga” produkter har det idag vanligaste antioxidationsmedlet i foder kommit att bli tokoferoler, eller som det ibland felaktigt kallas: E-vitamin.

E 306-309: Tokoferoler

När tokoferol/E-vitamin använts som antioxidationsmedel i en foderprodukt vill foderföretagaren gärna framhålla detta eftersom det anses vara en naturlig antioxidant. Men riktigt så enkelt är det inte. Till att börja med är det fel att kalla ett extraherat och isolerat utdrag av ett så pass komplext vitamin som E-vitamin, för E-vitamin. Det borde istället kallas för del eller delar av E-vitamin, för det är de facto vad det är. Naturligt E-vitamin, som det förekommer i naturen, består av åtta olika ämnen: alfa-, beta-, gamma- och delta-tokoferoler, samt alfa-, beta-, gamma- och delta-tokotrienoler. Tillsammans bildar dessa det sammansatta ämnet: E-vitamin, där alla delar samverkar och alla är lika viktiga.

E 306: Tokoferolrika extrakt är det bästa alternativet. Dessa framställs genom vakuumdestillation av E-vitaminrika livsmedel, vanligtvis oljor. Denna form av tillsats är det närmaste naturligt E-vitamin man kan komma och det är förstås också den dyraste formen.

E 307: alfa-tokoferol, E 308: gamma-tokoferol, E 309: delta-tokoferol är semisyntetiska former av E-vitamin. För att kunna extrahera och koncentrera exempelvis alfa-tokoferol ur ett livsmedel används organiska lösningsmedel – organiska för att de innehåller kol i sin molekylära struktur – av vilka flera är listade som cancerogena och reproduktionsstörande. Exempel på lösningsmedel som används vid isolering av näringsämnen är alkoholer, glykoleter, olika petroliumdestillat, hexan och många, många fler. Organiska lösningsmedel lagras i kroppens fettvävnader och långvarig exponering medför allvarliga hälsorisker. Och även om det är som viss expertis påstår, att dessa lösningsmedel inte på något sätt kontaminerar slutprodukten, så är det faktum att semisyntetisk alfa-tokoferol är ett isolat (eller analog) nog för att allvarligt ifrågasätta dess säkerhet och beteende i kroppen.

Humanstudier[6] har visat att istället för att förebygga cancer, har istället intag av isolerade näringsämnen lett till en ökad risk för cancer. Forskarna drog slutsatsen att vetenskapen helt enkelt inte vet tillräckligt om hur dessa helsyntetiska och semisyntetiska ämnen beter sig i kroppen och hur de interagerar med livsmedel, mediciner och kosttillskott.

Alfa-tokoferol:

”Vitamin E. Framställs syntetiskt. Är identiska med de naturligt förekommande tokoferolerna. Får användas utan mängdbegränsning till de flesta livsmedel, dock inte mer än vad som behövs. Används uteslutande till feta produkter till exempel i matolja (ej till olivolja).” (Källa Livsmedelsverket)

Den helt syntetiskt framställda formen av tokoferol heter dl-alfa-tokoferol. Den används flitigt i kosttillskott och foderprodukter för att den är den billigaste och mest koncentrerade varianten.

Det kanske mest paradoxala med dessa semi- eller helsyntetiska, isolerade former av tokoferoler, är att de faktiskt negativt påverkar upptaget av andra medlemmar i tokoferol-familjen[7]. Alltså kan högt intag av isolerad alfa-tokoferol leda till E-vitaminbrist.

Vem som helst som kan något om nutrition och biokemi vet att vitaminer aldrig ska tas som isolerade näringsämnen, vilket inte minst alla de studier med negativa resultat som gjorts med användning av alfa-tokeferol eller dl-alfa-tokoferol visar. Och det gäller i synnerhet vitaminer med antioxidativ effekt. Kroppen behöver synergiska kombinationer av näringsämnen, den sorts kombinationer som återfinns i naturen, som ingår i livsmedel. När man tar en isolerad antioxidant blir den en pro-oxidant. Med andra ord, istället för att reducera den oxidativa stressen, ökar den istället den oxidativa stressen och de oxidativa skadorna.

Är semisyntetiskt tokoferol bättre för hunden än helsyntetiskt tokoferol, fenoler, gallater och etoxikin? Ja, det kan man nog med största säkerhet påstå. Är det helt bra? Nej, långt ifrån. Det är bara ännu en kompromiss, där ett isolerat näringsämne felaktigt tillskrivs förmågan att kunna ersätta något som borde förekomma naturligt i kosten. För i naturen förekommer riktigt E-vitamin, i hela sin komplexitet, naturligt i höga halter tillsammans med de fleromättade fetterna. I framställda fetter, som exempelvis fisk-/laxolja, måste höga halter tokoferoler tillsättas, annars oxiderar oljorna blixtsnabbt och blir rent livsfarliga.

E 300-305: Askorbinsyra och produkter baserade på askorbinsyra

”Askorbinsyra finns naturligt i de flesta färska frukter och grönsaker – mest i mogen paprika, svarta vinbär, kiwi och citrusfrukter. Framställs oftast syntetiskt. Salter av askorbinsyra kallas askorbater. Förutom som antioxidationsmedel kan ämnena användas som näringsämne (vitamin C), surhetsreglerande medel, mjölbehandlingsmedel (bara E 300), medverka till att stabilisera den röda färgen hos kött samt att skydda mot bildningen av nitrosaminer (se nitriter E 249–251). Askorbinsyra och askorbater får användas utan mängdbegränsning till de flesta livsmedel, dock inte mer än vad som behövs.” (Källa Livsmedelsverket)

Jag har skrivit om askorbinsyra tidigare:

Det som populärt kallas för ”naturlig C-vitamin” framställs genom en process, där majs fermenteras till sorbitol och sedan vätebehandlats tills den förvandlas till sorbos. Sedan tillsätts aceton för att bryta de molekylära banden, vilket bildar isolerad, kristalliserad askorbinsyra (E 300).

Organiskt eller oorganiskt

Askorbinsyra kan också framställas helt syntetiskt och den helsyntetiska formen är vanlig i allt från kosttillskott till foderprodukter och livsmedel. Det är en vanligt förekommande uppfattning att både helsyntetisk och semisyntetisk askorbinsyra skulle vara identisk med den form av askorbinsyra som förekommer i till exempel en apelsin. Samma uppfattning har man om citron/citronsyra (E 330). Kan det verkligen vara möjligt? Strider inte detta mot allt vi vet om hur naturen fungerar?

Oönskade ämnen är inte alltid uppenbara

Dolda tillsatser

Hund- eller kattfoder kan innehålla ett eller flera stabiliserings- och antioxidationsmedel även om dessa inte är synliga i innehållsdeklarationen på förpackningen. Detta beror på att fodertillverkaren inte är skyldig att deklarera eventuella tillsatser som använts i råvaror som köps in från tredje part – det gäller såväl köttmjöl som vegetabilier, fetter och förblandningar (vitaminer, mineraler, örter med mera). Fodertillverkaren är endast skyldig att deklarera de tillsatser som används för slutprodukten. Med andra ord är det fullt möjligt, ja till och med högst troligt, att flera, eller alla ingredienser i ett foder någon gång under tillverkningsprocessen behandlats med stabiliserings- och antioxidationsmedel.

Det är också tillåtet för fodertillverkaren att deklarera tillsatser av antioxidationsmedel som endast antioxidanter, utan att specificera vilka antioxidanter som använts.

Hundens bytesdjur äter också syntetiska antioxidanter

Jag har i en tidigare artikel tagit upp hur den kost som hundens bytesdjur äter, inte bara påverkar bytesdjurens hälsa, utan även påverkar hundens hälsa. Hundens bytesdjur (t.ex. nötdjur, får, fågel, lax) äter processade foder som är onaturliga för dem vilket skapar en ohälsa som förs vidare genom generationerna. Men inte nog med det, för deras foder innehåller också råvaror och förblandningar som har tillsatser av både semi- och helsyntetiska antioxidanter.

Tillverkningstekniska hjälpmedel

Syntetiska antioxidanter används även som ett hjälpmedel i tillverkningsprocessen av djurfoder och livsmedel. EU-reglerna säger att dessa medel inte får ha någon påverkan på slutprodukten eller framkalla fara för hälsan. Men samtidigt är anledningen till att EU-reglerna tillåter användning av BHA, BHT, TBHQ och gallater som tillverkningstekniska hjälpmedel, just den att dessa medel faktiskt kommer i kontakt med, och kan påverka den processade maten.

Slutord

Det är som sagt inte min avsikt med den här artikeln att skrämma och chockera. Men jag tycker att det är viktigt att belysa saker som inte alltid är uppenbara och som kanske inte är det första man tänker på när man väljer mat åt sin hund. Jag hör om hur hundägare jagar E-nummer i sin egen mat utan att förstå att i processade hundfoder, finns fler E-nummer än de ens kan föreställa sig. Jag hör från både hundägare och zoobutikspersonal hur de i sin jakt på det perfekta fodret jagar spannmålsfritt och höga kötthalter, medan de däremot inte har en tanke på hur det förhåller sig med själva processandet av fodret. Hur kan det komma sig att den fina och påkostade foderprodukten har en hållbarhet på ett helt år och till och med mer? Och då ska man komma ihåg att råvarorna i fodret kan ha varit ”på väg” lång tid innan de hamnade i tillverkningsprocessen för det aktuella fodret.

Det är säkert inte skadligt för varken människor eller djur att någon gång ibland få i sig ett eller flera av dessa tillsatser. Men att äta dem, i okända kvantiteter, dag ut och dag in, år ut och år in…

————–

Relaterade artiklar:

Fett

Det stora fettdilemmat

Den moderna hundens bytesdjur

Organiskt eller oorganiskt

Läs mer:

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sok-e-nummer

http://www.shenet.se/ravaror/bht.html

http://www.shenet.se/ravaror/evitamin.html

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=uriserv:OJ.L_.2017.145.01.0013.01.SWE&toc=OJ:L:2017:145:TOC

—–

Referenser:

[1] www.iarc.fr/

[2] ec.europa.eu/environment/chemicals/endocrine/index_en.htm

[3] davidsuzuki.org/queen-of-green/dirty-dozen-bha-bht/

[4] www.foodcanmakeyouill.co.uk/antioxidants.html

[5] www.testfakta.se/sv/odlad-lax/article/forbjudet-bekampningsmedel-i-odlad-lax

[6] The Effect of Vitamin E and Beta Carotene on the Incidence of Lung Cancer and Other Cancers in Male Smokers. N Engl J Med 1994; 330:1029-1035 Vitamin E and the Risk of Prostate Cancer: Results of The Selenium and Vitamin E Cancer Prevention Trial (SELECT). JAMA. October 12, 2011. 306(14) 1549-1556.

[7] www.smart-publications.com/articles/are-you-taking-the-wrong-vitamin-e-get-the-facts-on-vitamin-e-tocopher/

Bild: medscape.com