Fett

Jag får många frågor om fett i hundars mat. Hur mycket fett behöver hunden? När man ska ge extra fett och vilken sorts fett man i så fall ska ge? Hur ska man veta vad som är bäst? Vad är egentligen mest naturligt? Och behöver hunden verkligen extra tillskott av olja eller fett?

I ganska många års tid har vi matats med larm om vad brist på essentiella fettsyror kan ställa till med samtidigt som vi översköljts av reklambudskap om hur viktigt och nyttigt det är att äta allehanda tillskott av omega-fettsyror. Jag erkänner att jag själv gått på den här hypen en gång i tiden. Men som i så många andra frågor har jag granskat en mångfald av teorier, läst vetenskapliga studier tills ögonen blöder, vänt ut och in på frågan, för att till sist finna min röda tråd. Och som i så många andra frågor har jag sett mig nödgad att tänka om och inse att: Naturen vet bäst!

Jag har tagit ett extremt brett och komplicerat ämne och försökt göra det något så när greppbart. Förhoppningsvis ska den här artikeln hjälpa till att reda ut en del begrepp.

Läs gärna också dessa relaterade artiklar:

Hur mycket fett behöver hunden?

  • AAFCOs rekommendationer (2014): Fett ska utgöra 8,5 % av kosten för växande och reproducerande hundar; 5,5 % för vuxna hundar.

Jag tycker att det är bättre och tydligare att prata om hur mycket energi hunden behöver. Fett är en källa för energi, men det är inte den enda – kolhydrater och protein är också energikällor. Fett är däremot den överlägset bästa och mest lättillgängliga energikällan. 1 gram fett innehåller omkring 9 kilokalorier (kcal), att jämföras med 1 gram kolhydrater som innehåller 4 kcal. Fett är också den energikälla som är naturlig för köttätande djur.

Fett leder sällan till övervikt, det gör istället snabba kolhydrater, som t.ex. vitt ris och majsmjöl. Snabba kolhydrater orsakar även diabetes och kan ligga bakom hyperaktivitet och mentala störningar.

Ett foder får aldrig innehålla mer fett än protein*. Generellt kan man säga att fettinnehållet absolut inte ska vara högre än max ¾ av proteininnehållet och optimalt inte mer än hälften (½) av proteininnehållet.

Alltså: protein 20-22% / fett 8-10%

Endast extremt hårt arbetande hundar och hundar i mycket kalla klimat behöver högre fetthalt, eller mer energi i sitt foder.

Om hunden inte håller vikten är den första åtgärden att öka den totala fodergivan.

Fetthalten i kött varierar ganska mycket mellan olika köttslag. Även olika styckdelar skiljer sig åt i fetthalt. Riktigt magert kött är t.ex. älg, rådjur, kanin. Fetare köttslag är ox/nöt, gris, kyckling och andra fåglar. Genom att kombinera fetare och magrare köttslag kan man balansera fetthalten i hundens mat.

Om hunden visar tecken på fettbrist, t.ex. dålig pälskvalitet och torra, spruckna trampdynor, kan det i vissa fall vara befogat att ge extra fett i maten – hunden kan under perioder ha ett förhöjt energibehov.

Men snarare än att den normalaktiva hunden behöver mer fett i maten, beror hud- och pälsproblem i många fall istället på att hunden har en obalans mellan fettsyrorna i kroppen.

Om hunden visar tecken på fettbrist, t.ex. dålig pälskvalitet och torra, spruckna trampdynor, kan det vara befogat att ge extra fett i maten – hunden kan under perioder ha ett förhöjt energibehov.

Men snarare än att den normalaktiva hunden behöver mer fett i maten, beror hud- och pälsproblem i många fall istället på att hunden har en obalans mellan fettsyrorna i kroppen.

* Lindsay S, Entenman C, Chaikoff IL. Pancreatitis accompanying hepatic disease in dogs fed a high fat, low protein diet. Arch. Path. 1948; 45: 635-638.

ESSENTIELLA FETTSYROR

Att en fettsyra är essentiell betyder att den måste tillföras kontinuerligt via kosten. Kroppen saknar verktyg för att syntetisera, eller omvandla den från andra näringsämnen och därför måste den ingå i födan.

De för hunden essentiella fettsyrorna delas in i två kategorier:

Omega 6 – LA är en kortkedjad, fleromättad fettsyra (FOFS) som kommer från växtriket. Den förekommer naturligt, i större eller mindre utsträckning i vegetabilier, som t.ex. spannmål och i växtoljor. Utifrån LA kan kroppen bilda de långkedjade omega 6-fettsyrorna AA och GLA.

Omega 3 – ALA är en kortkedjad, fleromättad fettsyra (FOFS) som kan ha både vegetabiliskt och animaliskt ursprung. ALA förekommer naturligt i bl.a. gröna blad, råa fröoljor såsom hampfröolja och linfröolja, i valnötter och i fet fisk.

Utifrån ALA kan kroppen bilda de långkedjade, fleromättade omega 3-fettsyrorna (LKFOFS) EPA, DHA som är de mest omtalade.

De långkedjade fleromättade fettsyrorna EPA och DHA i aktiv form, bildas via ämnesomsättningen i animalier och förekommer framför allt i fet fisk, skaldjur och i gräsbetande djur.

Omega 6 är framför allt viktigt för reproduktionen och för hud och päls.

Omega 3 spelar en viktig roll för hjärnan och för hjärtat och har stor betydelse för leder och rörlighet.

LKFOFS – essentiella eller inte?

Genom att använda den essentiella, kortkedjade fettsyran ALA kan kroppen själv skapa de fleromättade fettsyrorna EPA och DHA. Det finns dock en del kontroverser angående hundkroppens förmåga att utföra denna omvandling, eller syntetisering. Experternas åsikter går isär.

Trots att inga studier finns som klart och tydligt ger svar på hur pass bra eller dålig hundkroppen är på att omvandla ALA till EPA/DHA, borde man kunna göra vissa antaganden: Hunden är en köttätare, den behöver få sin huvudsakliga näring från animalier. Därmed kan man anta att hundkroppen av naturen är dålig på att omvandla vegetabilisk kortkedjad ALA till långkedjad EPA och vidare till DHA.

För att den här omvandlingen överhuvudtaget ska kunna ske krävs vissa förutsättningar: Enzymproduktionen och ämnesomsättningen måste fungera som den ska och kosten måste vara balanserad – hunden behöver äta mycket av omega 3-rik mat och mindre av omega 6-rik mat. Sjuka och äldre individer tenderar att ha en försämrad förmåga att omvandla ALA till EPA/DHA.

Man kan därmed säga att EPA/DHA är konditionellt essentiella fettsyror.

På samma sätt är det med omvandlingen från den essentiella, kortkedjade fleromättade fettsyran LA till de icke-essentiella, långkedjade, fleromättade fettsyrorna AA och GLA: AA och GLA är också konditionellt essentiella fettsyror.

När omvandlingen inte fungerar som den ska, eller om hunden äter mycket omega 6-rik mat kan det uppstå en obalans.

Modern kost skapar obalans

Ett av de otaliga problemen med moderna sällskapsdjurfoder är att de innehåller mycket vegetabilier och mycket raffinerade växtoljor. De allra vanligaste oljorna i hundfoder: majsolja, solrosolja och canolaolja innehåller ett överflöd av kortkedjad omega 6 (LA). En obalans i förhållandet mellan omega 3 och omega 6 uppstår då, det blir helt enkelt för mycket av omega 6 vilket kan leda till en rad olika problem.

Ofta framhåller tillverkaren att foderprodukten är berikad med essentiella fettsyror, man har t.ex. tillsatt fiskolja eller färsk fisk. Men det man inte framhåller lika tydligt är att det mesta av omega 3-innehållet utgörs av kortkedjad ALA och kommer från vegetabiliska oljor och ofta även från krossade linfrön. Och den färska fisken, som ska stå för de långkedjade fettsyrorna EPA och DHA, utgör efter att den processats färdigt endast en minimal del av den färdiga foderprodukten.

Dessutom är de långkedjade, fleromättade fettsyrorna väldigt ostabila. De börjar oxidera, eller härskna ganska omedelbart och måste därför konserveras med adekvata mängder antioxidanter. I många foder görs detta med BHT/BHA eller andra kemikalier. Ofta används tokoferoler (E-vitamin) i olika former men inte heller dessa är naturliga.

Åsikterna om vad som är optimalt förhållande mellan omega 6 respektive omega 3 i hundars kost går vitt isär. Enligt förespråkarna för en naturlig, köttbaserad diet ligger optimalt förhållande runt ca. 3:1, alltså en liten övervikt på omega 6 i förhållande till omega 3.

Men AAFCO som är den huvudsakliga auktoriteten inom hundnäring, är av en helt annan åsikt: AAFCO anser inte att omega 3 är essentellt för hundar och har inga rekommendationer för varken högsta eller lägsta daglig dos. Som rekommenderat förhållande mellan omega 6 respektive omega 3 har de angett 30:1* som standard!

* AAFCO Nutrient Profiles

Obalans kan uppstå även om hunden äter en köttbaserad kost

Vargens bytesdjur utgörs i huvudsak av gräsbetande hjortdjur, harar och gnagare. Dessa är – till skillnad från tamboskap som i huvudsak föds upp på processat foder – naturligt rika på essentiella fettsyror i rätt balans. Så snart vi tar ifrån djuret möjligheten att äta sin naturliga, artspecifika kost och ersätter den med kommersiella foder rubbar vi den balans som naturen har tagit eoner på sig att optimera.

I en perfekt värld innehåller hundens bytesdjur alla essentiella fettsyror i rätt balans. Men eftersom livsmedelsproducerande djur, som är den moderna hundens bytesdjur, i allt större utsträckning föds upp på kraftfoder reduceras den naturliga processen i näringskedjan. Detta spär ytterligare på problematiken med överskott av omega 6-fettsyror.

Tecken på obalans:

De vanligaste tecknen på obalans mellan fettsyrorna är dålig pälskondition och hudproblem. Andra symptom kan vara trötthet, magsmärtor och andra magproblem, smärtor i muskler och leder. Dessa problem kan uppstå även om hunden äter en köttbaserad kost.

Om man misstänker att hunden inte får i sig tillräckligt med essentiella fettsyror är det helt nödvändigt att komplettera upp kosten med dessa. Följderna av brister kan bli allvarliga, inte minst för växande hundar och för dräktiga eller lakterande tikar.

Att förlita sig på att hunden får i sig tillräckligt av omega 3-fettsyror och i synnerhet de långkedjade EPA och DHA från kommersiella foder får nog antas vara en dålig idé. Och då finns det ju bara en sak att göra: Ge kosttillskott, som t.ex. fiskolja.

Eller? Hur bra är fiskolja egentligen?

FISKOLJA

Fiskolja är en miljardindustri och marknaden formligen svämmar över av olika produkter som tillskrivs allehanda hälsofrämjande egenskaper.

Fiskolja påstås vara viktigt för att den innehåller ”färdig” eller ”aktiv” EPA/DHA. Man menar alltså att kroppen inte behöver göra sig besväret att omvandla, det är redan gjort.

Fiskolja är en biprodukt från fiskindustrin. Det finns tre olika sätt att framställa fiskolja till tre olika slags produkter:

  1. Triglyceridolja, som helt enkelt är bara pressad fisk. Den är alltså helt naturlig. Problemet med denna är att halten EPA/DHA inte kan koncentreras, man skulle i princip kunna äta fisken som den är istället.
  2. Etylesterolja, som framställs genom reaktion med etanol, är en molekylärt destillerad och koncentrerad produkt. Nu är oljan inte längre i en form som förekommer naturligt i naturen.
  3. Syntetisk triglyceridolja är etylesterolja som efter koncentrering åter-omvandlas tillbaka till triglyceridolja. Detta är den mest kostsamma metoden och därför är ofta dessa oljor dyrare än etylestrar.

Den vanligast förekommande oljan i kosttillskott är etylesterolja. Industrin behövde en produkt som var mer formbar än naturliga triglycerider. Etylestrar har en mycket högre kokpunkt och är lättare att jobba med vid framställning av kosttillskott.

Den huvudsakliga avsikten med molekylär destillering är att rena oljan från tungmetaller, dioxiner, PCB och andra toxiner som ackumuleras, samt att koncentrera omega 3-molekylerna EPA och DHA. Men tyvärr går strävan efter en steril, koncentrerad produkt ut över biotillgängligheten.

Studier* har visat att etylestrar har klart sämre biotillgänglighet i jämförelse med naturliga triglycerider eller färsk fisk. De tas alltså upp betydligt sämre i kroppen.

Ofta framhålls syntetisk triglyceridolja som naturlig. Sanningen är att den slutade att vara naturlig i samma ögonblick som glycerolet i oljan byttes ut mot etanol. Den åter-omvandlade triglyceridoljan är inte naturlig eftersom den har en annan molekylär struktur än naturliga triglycerider. Upptaget i kroppen av syntetisk triglyceridolja är överlägset etylesteroljan och den är mindre benägen att oxidera. Men vill vi verkligen ha ett bättre upptag av ett kroppsfrämmande ämne? Vad händer egentligen när syntetiska näringsämnen kommer in i kroppen?

* Lawson L.D., Hughes G.: Human absorption of fish oil fatty acids as triagylcerols, free acids, or ethyl ester, Biochim. Biophys. Res. Comm. 1988: 152: 328-335
* Fish Oil Triglycerides vs. Ethyl Esters – Michael gross, M.D., Susan Klein, ND
* Dietary intake of fish vs. formulations leads to higher plasma concentrations of n-3 fatty acids. Visioli F, Risé P, Barassi MC, Marangoni F, Galli C.

Få långsiktiga studier

Försäljning och marknadsföring lutar sig mot flertalet kortsiktiga studier som visar positiva resultat av konsumtion av fiskolja. Man glömmer att nämna de få långsiktiga studier och metaanalyser som visar på raka motsatsen*. Givetvis är alla dessa studier gjorda med hänseende till människor, men i det här fallet spelar det ingen roll, de negativa effekterna av koncentrerade fiskoljeprodukter drabbar både människor och djur.

* Secondary prevention of CHD in UK men: The Diet and Reinfarction Trial and its sequel.

E-vitaminbrist

Det går inte att prata om LKFOFS och omega-oljor utan att också prata om E-vitamin. Det är allmänt känt, åtminstone bland experterna, att de ostabila, långkedjade, fleromättade fettsyrorna orsakar E-vitaminbrist. Därför tillsätts fiskoljeprodukter E-vitamin, oftast i form av d-alfa-tokoferol och/eller E-vitaminextrakt. Detta gäller inte bara fiskolja och andra omega 3-produkter utan för alla produkter med fleromättade fettsyror som måste stabiliseras för att inte oxidera omedelbart. Det rör sig alltid om isolerade former av E-vitamin – syntetiska eller semisyntetiska.

Isolerad, semisyntetisk E-vitamin kan aldrig jämföras med E-vitamin som ingår naturligt i ett livsmedel och fungerar heller inte på samma sätt i kroppen.

Flera studier* där E-vitamin testades i cancerförebyggande syfte påvisade istället en ökad frekvens av cancerfall.

Vad som är tydligt är att vetenskapen helt enkelt inte vet tillräckligt om hur syntetiska näringsämnen beter sig i kroppen och hur de interagerar med livsmedel, mediciner och kosttillskott.

* Selenium and Vitamin E Cancer Prevention Trial (SELECT)
* Alpha-Tocopherol, Beta-Carotene (ATBC) Lung Cancer Prevention

Oxidativ stress

Fria radikaler är en produkt av kroppens syreförbrukning i den naturliga oxidationsprocessen. Om de fria radikalerna blir för många kan de angripa cellerna och orsaka det man brukar kalla för oxidativ stress, som kan leda till sjukdom och för tidigt åldrande. Stress, sjukdom, ansträngning är exempel på situationer som ökar genereringen av fria radikaler i kroppen. I kampen mot de fria radikalerna använder kroppen antioxidanter, som t.ex. E-vitamin.

Långkedjade, fleromättade fettsyror, omega 3 och omega 6, är genom sin kemiska sammansättning extremt känsliga för oxidering, i motsats till mättat fett som är mycket stabilare.

Flera studier* har visat att intag av fleromättade fettsyror ökar den oxidativa stressen i kroppen.

* Effect of Dietary Fat Saturation on LDL Oxidation and Monocyte Adhesion to Human Endothelial Cells In Vitro. P. Mata, R. Alonso, A. Lopez-Farre, J.M. Ordovas, C. Lahoz, C. Garces, C. Caramelo, R. Codoceo, E. Blazquez, M. de Oya.
* Lipid peroxidation during n-3 fatty acid and vitamin E supplementation in humans. Allard JP1, Kurian R, Aghdassi E, Muggli R, Royall D.
*Relationship between tissue lipid peroxidation and peroxidizability index after α-linolenic, eicosapentaenoic, or docosahexaenoic acid intake in rats. Morio Saito, Kazuhiro Kubo.
* Oxidized lipid depresses canine growth, immune function, and bone formation. John J Tureka, Bruce A Watkinsb, Ingrid A Schoenleina, Kenneth G.D Allenc, Michael G Hayekd, C.Gregory Aldrichd

RÄTT SORTS FETT

När vi nu vet hur svårt det är att undvika obalanser mellan fettsyrorna i kroppen, för att maten helt enkelt inte längre tillgodoser behoven, och när vi vet att fiskolja är långt ifrån så idiotsäkert och supernyttigt som marknaden vill få oss att tro, hur ska man då göra för att på bästa sätt få i hunden bra fett?

Som vanligt finns svaren i naturen:

Fet fisk!

Den överlägset bästa källan för essentiella fettsyror, i rätt balans, är fet fisk. Flera studier har visat att den vanligaste formen av fiskolja, etylestrar, inte alls är lika effektivt som att äta fet fisk. Och det är ju ganska självklart när man tänker efter – naturen vet alltid bäst.

Fisk innehåller ju inte bara de långkedjade EPA och DHA – fisk har en komplett fettsyraprofil. Fisk innehåller också matenzymer, vitaminer, mineraler och alla de kofaktorer som behövs för att alla näringsämnen ska kunna tas upp av kroppen.

Forskare fann i en studie*, att sex veckors konsumtion av lax försåg kroppen med 9 gånger mer EPA och DHA än 6 veckors konsumtion av fiskoljekapslar gjorde. Vilket betyder att för att få i hunden motsvarande mängd essentiella fettsyror som fisken ger, skulle hunden behöva äta nio gånger så mycket fiskolja.

Genom att ge hunden fet fisk regelbundet tillgodoses behoven av essentiella fettsyror med råge.

Endast en liten mängd behövs: Ca 120 gram per vecka för en hund på 10 kg.

 Det finns flera anledningar till varför man bör undvika odlad lax. Förutom den etiska aspekten av hur fisken behandlas, föds den ofta upp på suspekta foder och är därför inte bara näringsfattig, den kan dessutom innehålla rester av tillväxthormoner.

Den bästa fisken är sill-/strömming- eller makrillfiléer. Finns i frysdisken i affären. Och givetvis väljer vi grönlistad fisk från östersjön, Nö- och Nv altlanten.

Oavsett om hunden visar tecken på brist på fettsyror eller inte, bör fet fisk alltid vara en del av hundens kost.  

* Dietary intake of fish vs. formulations leads to higher plasma concentrations of n-3 fatty acids. Visioli F, Risé P, Barassi MC, Marangoni F, Galli C.

Hur serverar man fisken?

Det nyttigaste och naturligaste är förstås att servera fisken rå. De flesta hundar älskar rå fisk.

Till hundar som vants vid att äta råa animalier kan fisken ofta serveras hel och orensad, med huvud, fjäll och alltihop. Råa fiskben är generellt inte farliga, det blir farliga först när de upphettas.

Men man bör dock se upp med mindre hundar. Känner man osäkerhet för hur hunden ska klara av fiskbenen kan fisken rensas, kanske t.o.m. fileas. Färdiga filéer finns i frysdisken. Tyvärr går man då miste om en del nyttigheter som finns i fiskens inre organ.

Till hunden som absolut inte vill äta rå fisk kan man koka fisken lätt i kort spad/lite vatten. Spara kokvattnet. Förvara fisken i kokvatten i en burk i kylen och dosera efter tycke och smak.

Toxiner

En förorenad natur är priset vi får betala för vår moderna livsstil. Och visst är oron för toxiska ämnen i fisk befogad. Men man ska komma ihåg att miljögifter även finns i andra animalier och i växter, i synnerhet i de icke ekologiska livsmedlen. Om man väljer rätt sorts fisk är risken för förgiftning inte större än med andra livsmedel.

Stora fiskar högre upp i näringskedjan kan innehålla stora mängder av t.ex. dioxiner, PCB och kvicksilver. Dessa gifter lagras i fettvävnad och risk för förgiftning är stor vid hög eller långvarig konsumtion. Mindre fiskar, längre ner i näringskedjan, som sill eller sardiner innehåller mindre gifter och kan därför ges i större mängder.

Platsen fisken tagits upp på har också betydelse. Fiskar som tas upp i insjöar och innanhav, som t.ex. Östersjön, innehåller höga halter av miljögifter. Fisk från öppna hav, som Atlanten, Stilla havet och Nordsjön, innehåller mindre toxiner och kan därför ätas i större mängder, även av hundar.

Läs på förpackningen var fisken kommer ifrån och undvik helt att ge insjöfisk och Östersjöfisk till djur. 

Parasiter

Fiskars inre organ eller muskulatur vara infekterade av olika parasiter varav de vanligast förekommande är bandmask, sugmask och rundmask.

Det finns dock ett mycket enkelt sätt att helt eliminera risken för att hunden ska smittas av parasiter: Frys fisken i minst en vecka innan den ska serveras.

VEGETABILISKT FETT

Kokosfett

Kokosfett innehåller endast mindre mängder FOFS. Kokosfett innehåller istället mättat och enkelomättat fett.

Hundkroppens fettvävnader består till största del av just mättade och enkelomättade fettsyror. Hundens bytesdjur består mestadels av mättade och enkelomättade fettsyror. Det är dessa fettsyror som är de mest naturliga för hunden.

I många år ha mättat fett utsatts för grovt förtal och ansetts vara en stor bidragande orsak till hjärtsjukdomar. Men nya studier* visar att det inte alls är så enkelt.

Och när det gäller hundar är det inte alls sant. Hundar har en högre andel av det goda kolesterolet (HDL) i förhållande till det onda (LDL), oavsett vilka fetter de äter.

Kokosfett är en bra fettkälla som ha många hälsofrämjande egenskaper. Nu tror jag inte att kokosfett i sig själv är någon mirakelprodukt – det största miraklet för hälsan är en sund och naturlig kost. Men en lagom dos kokosfett i maten bidrar med nyttiga fetter, särskilt under den kalla årstiden.

Dosering: Ca 1 matsked kallpressat, ekologiskt kokosfett per 10 kg kroppsvikt. Alternera gärna med fet fisk.

Kokosfett kan även användas för att administrera mediciner och örter. Prova t.ex. att blanda in gurkmeja i kokosfettet, ca. 1 tesked per 10 kg kroppsvikt. Blanda med maten. Gurkmeja motverkar inflammationer i kroppen. 

* Reduction in saturated fat intake for cardiovascular disease. Hooper L, Martin N, Abdelhamid A, Davey Smith G.
* Intake of saturated and trans unsaturated fatty acids and risk of all cause mortality, cardiovascular disease, and type 2 diabetes: systematic review and meta-analysis of observational studies. de Souza RJ, Mente A, Maroleanu A, Cozma AI, Ha V, Kishibe T, Uleryk E, Budylowski P, Schünemann H, Beyene J, Anand SS.
* Effect of the amount and type of dietary fat on cardiometabolic risk factors and risk of developing type 2 diabetes, cardiovascular diseases, and cancer: a systematic review. Schwab U, Lauritzen L, Tholstrup T, Haldorssoni T, Riserus U, Uusitupa M, Becker W.

Växt- och fröoljor

Produkter för djur som innehåller växtoljor och fröoljor av olika slag ökar i popularitet. Dessa oljor marknadsförs som viktiga för framför allt hud och päls. Växt- och fröoljor innehåller olika proportioner av kortkedjad omega 6 (LA linolsyra) och kortkedjad omega 3 (ALA alfa-linolensyra). Växtoljor innehåller dock inga av de långkedjade DHA eller EPA, dessa finns endast i animalisk olja.

I de allra flesta fall – p.g.a. tidigare nämnda anledningar – lider hundar som är drabbade av hudproblem och dålig pälskondition av en obalans mellan fettsyrorna. Det betyder att enzymproduktionen och ämnesomsättningen inte fungerar som den ska och att i det läget tillföra omega 6-rika oljor spär ofta bara på obalansen ytterligare.

Ska man någon gång ge en vegetabilisk olja så ska det vara en ekologisk, kallpressad olja från hela frön, som t.ex. linfröolja (inte giftig på samma sätt som krossade linfrön) som har en bra balans mellan omega 6 och omega 3.

SAMMANFATTNING:

  • Att förlita sig på att kommersiella foder tillgodoser hundens behov av essentiella fettsyror i rätt balans är ingen bra strategi.
  • Mer fett är inte alltid lösningen, ibland behövs helt enkelt bara bättre balanserat fett, för att rätta till obalanser.
  • Undvik fodertillskott med isolerade/semisyntetiska näringsämnen. Fiskoljeprodukter har ett dåligt upptag och det som tas upp gör potentiellt mer skada än nytta på längre sikt.
  • Om hunden visar tecken på att behöva mer fett eller essentiella fettsyror är fisk det allra bästa. Fisk är en riktig råvara, som inte bara innehåller fettsyror utan även alla andra näringsämnen som behövs för ämnesomsättningen.
  • Fet fisk bör alltid vara en del av hundens kost.
  • Undvik vegetabiliska oljor, utom möjligtvis kallpressade fröoljor och kokosfett, om hunden verkligen behöver det!

Har Du frågor, behöver Du kostrådgivning: Ring!

Varma hälsningar till alla hundar, och deras människor

Anne-Li