För mycket av det goda – överutfodrar vi hundarna?

Antalet hundägare som går över till färskfoder och hemmablandad hundmat ökar stadigt och det är en synnerligen positiv utveckling för hundarna som äntligen får äta en kost som är naturlig för dem.

Men för vissa blir övergången till färskfoder inte alltid den odelat positiva upplevelse man förväntade sig. Ibland kör det ihop sig ordentligt. Hunden mår kanske riktigt dåligt, den kliar sig kanske, eller blir magsjuk.

Tyvärr blir det då ofta själva konceptet färskfoder som får bära skulden. Och tyvärr är många veterinärer inte sena att haka på och peka ut färskfoder som boven i dramat.

Det är så sorgligt att hundar ska behöva gå miste om sin rättighet att få äta en naturlig kost, så jag vill genom den här artikeln peka på vanliga misstag och på hur man gör för att undvika dem.

En naturlig kost för hunden bär aldrig skulden för att hunden blir sjuk. I själva verket är problemen ofta enkelt avhjälpta, genom att anpassa kosten efter individens speciella behov.

Läs gärna också dessa relaterade artiklar:

Färskfoder är ju naturligt för hunden – vad kan då gå fel?!

Först tar vi en titt på hur hundens närmaste släkting äter:

Vargen äter inte varje dag. Den äter inte ens regelbundet. Den äter när den lyckas fälla ett byte och det kan gå lång tid mellan mattillfällena – allt avgörs av tillgången på bytesdjur, eller kadaver, för vargen är faktiskt även en asätare.

Vargens magsäck är otroligt elastisk, den är designad för att kunna fyllas med stora mängder föda när väl tillfälle ges. När magen är full drar vargen sig undan för att vila, länge och väl, medan den smälter maten. Hela den här processen är naturlig och hela vargens matsmältningsapparat är byggd för att äta på det här viset: maten smälts medan kroppen är i vila.

Vargens byte består inte bara av kött och organ. Faktiskt slinker en hel massa annat också med, som päls/hår, skinn, senor, massor av ben och brosk, ja i stort sett allt på bytesdjuret, även de delar som är protein- och fettfattiga. Vargar äter faktiskt också annat än animalier. Både bär och mogen fallfrukt står på menyn.

Även om det råder överflöd av byten och vargen ges tillfälle att äta ofta, så kan det ändå inte jämföras med den regelbundna utfodringen, 1-3 gånger per dag, som vi skämmer bort våra hundar med.

Hundars hunger drivs av jaktinstinkt!

Vargar och hundar känner inte hunger på samma sätt som människor, det är viktigt att komma ihåg. Istället drivs deras ”hunger” av jaktinstinkt.

Vargars och hundars lever har en fantastisk kapacitet att omvandla fett till glukos, som de använder för att få energi till långa, utdragna jakter på fastande mage.

Utan den här funktionen skulle vargen svälta ihjäl, för hur skulle den annars få energi till att jaga när magen är tom?

Och jo, det är faktiskt sant: även en liten Chihuahua har jaktinstinkt. Den visar sig kanske inte genom att hunden drar iväg på jakt så snart den släpps lös, istället visar den sig genom att så snart minsta förväntan om mat uppstår, så startar en kemisk process i kroppen, som driver på enzym- och magsyraproduktion samt salivutsöndring.

Det kan räcka med att matte eller husse går ut i köket, då finns alltid en en chans att ”om jag fjäskar riktigt och ser extra söt ut så kan det hända att jag får en gobit”. Det är vi människor som misstolkar hundars tiggande och fjäskande som hunger. Och hundar lär sig blixtsnabbt att utnyttja vår okunskap och spelar ut alla sina kort.

Kan det bli för mycket av det goda?

Ja, det kan det faktiskt. För om vi jämför den vilda hundens matvanor och tillgång på föda med hur vi utfodrar våra tamhundar så klarnar bilden av hur lätt det är att – av misstag och ren välmening – faktiskt överutfodra hunden.

Problemen med kommersiella färskfoder

Kommersiella färskfoder, helfoder såväl som kompletteringsfoder, innehåller ofta flera olika proteinkällor och består ofta av både muskelkött och organ. Inget ont om detta – en hund behöver varierade proteinkällor och den behöver både muskelkött, inälvor och organ. Men när vissa styckningsdelar används mer frekvent än andra kan det ge kosten en snedvriden näringsprofil.

Men det allra största problemet med kommersiella färskfrysta produkter är alltför höga fetthalter. För mycket fett i kosten kan orsaka näringsbrister och obalanser. Det beror helt enkelt på att kroppens energibehov är uppfyllt innan behovet av mikronäringsämnen (vitaminer, mineraler, spårämnen) uppfyllts. För att inte obalanser ska uppstå behöver hunden få lika mycket av sin energi från protein som från fett. Därför får aldrig fetthalten i kosten aldrig vara högre än max hälften av proteinhalten (se mer i artikeln om Fett).

Den analys av makronäringsämnen (fett, protein) som finns på förpackningen är alltid en genomsnittlig och uppskattad analys, vilket är helt naturligt när det handlar om en naturlig produkt. Slaktdjurens näringsprofil varierar och det är av uppenbara skäl omöjligt för foderproducenten att analysera varenda tillverkningsbatch. Proteinhalten i färskfoder är sällan underrapporterad, det är däremot ofta fetthalten. Detta är ett stort och allvarligt underskattat problem. Flera färskfodertillverkare har fått uppdatera sina förpackningars fettdeklarationer efter anmärkning från Jordbruksverket*.

Några saker man bör vara uppmärksam på när det gäller kommersiella färskfoder, helfoder såväl som kompletteringsfoder

  • Lever och andra organ ingår ofta i hög utsträckning. Särskilt lever har hög fosforhalt, är ofta fet och innehåller mycket fettlösliga vitaminer som lagras i kroppen.
  • De animaliska produkter och köttbiprodukter som utgör råvaror i färskfoder är av uppenbara skäl de styckningsdetaljer som människor ratar, d.v.s. segt kött (muskler, bennära kött) som generellt är mer proteinrikt.
  • Mycket av det bortskurna fett som vi människor inte vill ha hamnar i hundmatssorteringen.

Vad händer när det blir för mycket?

  • Hundkroppen är dålig på att lagra protein. Det som inte direkt används av kroppen, omvandlas av levern till energi/fett.
  • När överskott av protein bryts ner i kroppen bildas ammoniak och andra biprodukter som belastar lever och njurar.
  • Att omvandla aminosyrorna i proteinet till energi är en komplex process och stora mängder energi går åt i kroppen. Alltså måste fetthalten följa med proteinhalten. Ett foder med hög proteinhalt måste alltså även ha en högre fetthalt.
  • En alltför hög fetthalt i förhållande till proteinhalt kommer på sikt att leda till näringsobalanser.
  • Överskott av protein och fett skapar en varm, fuktig miljö i kroppen där skadliga mikroorganismer frodas.
  • Tecken på att kroppen jobbar för att göra sig av med överskott kan vara magproblem, lös mage, klåda, utslag, allergiska symptom, rinnande ögon, återkommande öroninflammationer, svampinfektioner, förhudskatarr, etc.

Känsligheten för höga protein- och fettkoncentrationer varierar mellan såväl olika raser som individer. Vissa individer är väldigt känsliga och reagerar kraftigt på minsta överskott medan andra under lång tid kan äta hur mycket som helst och må hur bra som helst. Dock är det alltid en fråga om tid innan problem orsakade av överutfodring visar sig. Detta sker ofta när hunden börjar komma upp i medelåldern.

Alltså måste hundägaren göra allt för att förebygga de problem som överutfodring förr eller senare kommer att leda till. Det är oerhört viktigt att anpassa protein- och fettkoncentrationer i kosten. Alternativet är att man annars måste komma betydligt närmare vargens sätt att äta, med oregelbunden och inkonsekvent utfodring, med återkommande perioder av fasta. Annars klappar helt enkelt hundens matsmältningssystem ihop.

Hemmagjord hundmat är alltid bäst

För att få bättre kontroll över vad hunden får i sig och i vilka mängder är det en klar fördel att själv bereda hundens mat. Då kan man anpassa och variera råvarorna och kosten blir på så sätt anpassad för individens behov.

Man kan t.ex. blanda något proteinrikt med något som inte är lika proteinrikt. Vom (komage) är utmärkt att använda som bas i kosten (ca. 12-13% protein). Sedan sätter man till varierade köttslag (muskelkött) och organ.

  • Man kan variera fetare köttslag med magrare köttslag. Fetthalten varierar stort mellan olika köttslag och styckningsdetaljer.
  • I griskött ligger medelvärdet på ca. 13% fett.
  • Nötkött räknas som fettrikt när medelvärdet ligger runt 8%.
  • Lammkött är generellt ganska fett.
  • Lax (viltfångad, INTE ODLAD!) innehåller mycket fett och även om det är nyttigt fett så tål många hundar endast måttliga mängder någon gång per vecka.
  • Viltkött (viltlevande och gräsbetande) är generellt ganska magert och har en naturlig näringsprofil. Vom är för det mesta ganska magert (men inte alltid, se upp!).

Kolla gärna själv och jämför näringsinnehåll i olika köttslag:

Spara alltid kokvattnet, det blir ett smakligt näringstillskott som kan blandas med maten.

För att minska fett- och proteinkoncentrationen i kosten kan man blanda vegetabilier i kosten. Till exempel välkokta, avsvalnade rotgrönsaker/potatis (gärna med skal) som mosas/puréas eller skärs i efter hundens storlek anpassade bitar. Detta för att efterlikna allt det där andra som vargen äter på sina byten, som inte är bara protein/fett och som ger tarmarna något att jobba med och som ”bulkar” upp måltiden och håller protein- och fettkoncentrationerna på en normal nivå.

Jag rekommenderar grönsaker, rotgrönsaker och mogen frukt framför ris, andra gryn eller pasta. I rotgrönsaker som fått kallna ordentligt, gärna i kylskåp, blir en del av stärkelsen resistent* och ger inte samma negativa påverkan på tarmarna som annan stärkelse.

Förslag på grönsaker och rotgrönsaker som kokas mjuka och mosas eller finhackas: Blomkål, vitkål, broccoli, paprika, gröna ärtor, bönor, potatis, morötter, rödbetor, kålrot, selleri, palsternacka, sötpotatis.

VIKTIGT! Om ben inte ingår i kosten måste kalktillskott ges!

* Resistent stärkelse bildar fibrer som omvandlas till fettsyror i tjocktarmen.

Överutfodra inte!

Det är viktigt att komma ihåg att en måltid baserad på råa animalier ger ett helt annat näringsupptag än vad torrfoder eller konserver någonsin kan ge. Mängderna – eller storleken på portionerna – måste alltid anpassas efter hundens individuella behov. Det är väldigt lätt att göra misstaget att överutfodra och det gäller i synnerhet om man har en hund av liten ras; det kan se väldigt lite ut på tallriken.

Vanliga tecken på att hunden får för mycket mat är t.ex. buller i magen, uppstötningar, smackande, kräkningar, gaser, lös avföring, slem i avföringen, blod i avföringen.

Hunden kan också gradvis tappa intresset för maten som tidigare slank ner utan problem och kanske till sist matvägra helt, med ibland kräkningar och magkatarr som följd.

Håll koll på hullet

Behöver du öka storleken portionerna så gör det långsamt.

  • En vuxen hund behöver sällan äta mer än 1-2 % av sin kroppsvikt dagligen.
  • Enstaka energikrävande hundar behöver 3 % eller mer.
  • Runt 3 % av kroppsvikten dagligen kan behövas för valpar och växande hundar av stora raser.
  • Småväxta raser behöver sällan mer än 1-2 % och kom ihåg att småhundar är oftast färdigvuxna redan vid 4-6 månaders ålder och det gäller att vara med och anpassa fodermängden.

Men kom framför allt ihåg att alla hundar är olika, behoven är individuella; storleken på portionerna, antalet portioner per dygn, förhållandet mellan protein/fett och grönsaker – allt måste provas ut individuellt!

Hunden spyr galla på tom mage

Ett vanligt antagande är att många små mål utspridda över dygnet ska förhindra att hunden spyr galla på tom mage. Men denna metod utgör inte någon långsiktig lösning på problemet, det kan snarare tvärtom förvärras.

Gula, skummiga kräkningar beror på en överproduktion av galla, som orsakas av att hundens kost innehåller för mycket fett.

Problemet kan också bero på att hunden äter en kost bestående av mycket kolhydrater, som leder till snabbt energipåslag följt av en lika snabb energiförlust med gula, skummiga kräkningar som följd. Detta gäller dock mest hundar som äter torrfoder. När hunden äter färskfoder är det oftast fettet som ställer till det.

Det allra viktigaste verktyget för att förhindra att hunden spyr galla är att verkligen gå in för att kontrollera fettinnehållet i hundens mat. Man bör även se över kolhydratkällorna, man kan till exempel prova med att byta ut ris mot kall, mosad potatis eller mer frukt.

Med riktig bra råvaror, regelbunden fasta och semifasta, och genom att se till att hundens mat inte är för fet försvinner ofta problemet helt, även om det kan ta lite tid.

Hunden äter som en häst och tappar ändå i vikt?

En annan vanlig reaktion på överutfodring är – hur paradoxalt det än kan låta – viktnedgång.

Tänk LCHF-modellen: Fett bränner fett!

I det här fallet kan man faktiskt dra en direkt parallell mellan hundar och människor: Det säkraste sättet att banta en hund är att skippa alla usla dietfoder och snabba kolhydrater och ge endast fett och protein.

Överutfodring kan faktiskt ge en oönskad viktnedgång. Och när hunden tappar i vikt, ja då faller det sig förstås naturligt att öka på maten. Kanske hör man också kurr och buller från magen och då är det väldigt lätt att förledas att tro att hunden är hungrig. Men hundar känner ju inte hunger på samma sätt som vi och om deras magar kurrar är det inte för att de är hungriga.

Istället är det faktiskt precis tvärtom. Buller och kurr beror i stället på för mycket mat, snarare än på för lite mat.

Magsyran ska inte dämpas, den ska stärkas!

För lite och för basisk magsyra

Buller och kurr kan också bero på att hunden lider av en underproduktion av magsyra, eller för högt pH (basisk) magsyra. Så kallade protonpumpshämmare och andra syradämpande preparat som t.ex. Losec eller olika tillskott med kalciumkarbonat överanvänds tyvärr och skapar fler problem än de löser. Hundens mage är ju beroende av den sura magsyran för att kunna ta hand om maten och att behandla med syradämpande preparat blir därmed kontraproduktivt.

  • Prova att blanda lite äppelcidervinäger eller färskpressad citron i maten, för att istället stimulera saltsyraproduktionen.
  • Biosa Pet är utmärkt för att stimulera både magsyra och bakterieflora.
  • Blanda gärna lite finhackad färsk ananas i maten.
  • Man kan också köpa saltsyratabletter på apotek eller i hälsokost (dosera försiktigt, börja med ytterst små mängder/bråkdelar av kapslar).

Tips inför omställningen

När man gör omställningen från torrfoder till färskfoder är det mycket viktigt att man är uppmärksam på alla förändringar. För det är en stor omställning; att gå ifrån att äta en steril, processad kost, till att äta rått kött.

  • Inled helst alla omställningar i kosten med en fastedag med enbart vatten.
  • Skaffa en bra våg och väg noggrant alla ingredienser.
  • Börja försiktigt, koka/skålla eventuellt animalierna (dock aldrig ben!) initialt och fasa successivt in små portioner rått över några veckors tid.
  • Ge hellre för lite mat från början än för mycket.
  • Håll inne alla oljor och andra feta fodertillskott. Ja skippa helst alla fodertillskott helt i början och låt hundmagen först få vänja sig vid den nya kosten.
  • Håll kosten så enkel som möjligt – använd få ingredienser och utvärdera noga vad som händer.
  • För gärna dagbok och dokumentera de ändringar du gör i kosten och hur hunden reagerar.

Har Du frågor, behöver Du kostrådgivning: Ring!

Varma hälsningar till alla hundar, och deras människor

Anne-Li

 


Bilder:

http://wallpaper.1000webgames.com