Kött och animaliska biprodukter – vad är egentligen det animaliska innehållet i hundfoder?

När du väljer foder till din hund vill du kanske gärna fokusera på hur mycket kött det innehåller? Du har säkert fått lära dig att kött ska komma tidigt i innehållsförteckningen och det ska vara mycket kött i fodret för att det ska räknas som ett bra foder. Men hur är det egentligen med det animaliska innehållet i hundfoder? Vad är skillnaden mellan alla olika begrepp, som till exempel köttmjöl, färskt kött och animaliska biprodukter? Låt oss försöka reda ut begreppen.

På förpackningen

Man tycker att man genom att läsa innehållsdeklarationen på förpackningen borde kunna få en glasklar bild av vilken sorts kött som ingår i fodret. Och det kan man ibland. Men inte alltid.

Fodertillverkaren kan nämligen välja mellan två sätt att deklarera fodrets ingredienser.

  1. Med kategorinamn, till exempel: kött och animaliska biprodukter; grönsaker; spannmål; vegetabiliska proteinextrakt.
  2. Med ingrediensnamn, till exempel: kycklingkött; kycklingköttmjöl; morot; havre; majsgluten.

Kött och animaliska biprodukter?

Så här definieras kategorin kött och animaliska biprodukter enligt FEDIAF[i] och europeisk lag[ii]:

“All the fleshy parts of slaughtered warm-blooded land animals, fresh or preserved by appropriate treatment, and all products and derivatives of the processing of the carcass or parts of the carcass of warm-blooded land animals”.

Min översättning: Alla köttiga delar av varmblodiga landdjur, färska eller konserverade genom lämplig metod, och alla produkter och biprodukter från processandet av kadaver eller delar av kadaver av varmblodiga landdjur.

Som du ser lämnar den här kategorin dörren vidöppen för spekulationer. Det är lätt att få uppfattningen att fodret kan innehålla nästan vad som helst när endast kategorinamnet används. Och det är väl ganska säkert att anta att åtminstone en del tillverkare använder detta kryphål för att gömma ingredienser som inte är så populära bland djurägarna. Men man ska dock komma ihåg att oavsett vilken benämning som används så tillåts inom Europa endast sånt animaliskt material som kontrollerats och bedömts som säkert för mänsklig konsumtion.

Ingredienserna ska listas efter viktmässig storleksordning, före bearbetning/torkning (mer om detta längre fram). Är ingrediensen torkad ska detta uppges.

Exempel:

Kyckling (20%), kycklingköttmjöl (11%), majs, spannmål, grönsaker, vitaminer, mineraler.

I mitt (helt påhittade) exempel har man använt 20 % färsk kyckling och 11 % torkad kyckling.

Framställda produkter istället för kött

De flesta hundägare vill gärna leta efter de animaliska ingredienserna i fodret och fokusera på dem, i tron att det ar dessa som avgör fodrets kvalitet. Fast det är inte riktigt så enkelt. För I foder för hundar och katter används i stor utsträckning det som kallas för framställda produkter.

Här följer några exempel på framställda produkter:

Köttmjöl; köttbiprodukter; animaliska biprodukter; bearbetat protein; fiskmjöl; fjäderfämjöl; animaliskt protein; torkat protein; grevar; köttgrevar; fettgrevar; digest; hydrolyserat protein; isolerade aminosyror; glukosamin; kondroitin; taurin; fiskolja; laxolja; ägg och äggprodukter; fisk och fiskprodukter; oljor och fetter.

Jag tror att du ganska enkelt kan föreställa dig vidrigheten i stora anläggningar där tonvis av djurkadaver krossas, mals, hackas, mosas och kokas, i en ändlös process. Vill du veta hur det ser ut är det bara att besöka Youtube och skriva in ”rendering plant” i sökfältet. (Jag vill dock varna dig för väldigt obehagliga filmer.)

Jag vill absolut inte hyckla. Även om det ser fullständigt avskyvärt ut och hanteringen av de döda djuren kan verka ovärdig och skrämmande, så är det ändå bra att allt tas till vara. Med tanke på människans groteskt stora köttkonsumtion, skulle vi få betydligt större problem att göra oss av med avfall än vi redan har ifall allt det ratade inte hade gått till djurfoder.

Näringsvärde i framställda produkter

Men hur är det då med näringsvärdet i de framställda produkterna? För det är ju trots allt det som räknas.

Olika framställda produkter kan förstås skilja sig i kvalitet. Till exempel är kycklingköttmjöl förstås bättre än mjöl av kycklingbiprodukter. Eller? Är det verkligen så? Vad är egentligen skillnaden mellan kycklingbiproduktmjöl och kycklingköttmjöl?

Så här definierar AAFCO kycklingmjöl (mina översättningar):

”Torkad framställd produkt från en kombination av rent kött och skinn med eller utan ben, från delar av hela kycklingkadaver eller en kombination därav, exklusive fjädrar, huvuden, fötter och inälvor.”

Så här definierar AAFCO kycklingbiproduktmjöl:

”Delar av slaktade kycklingkadaver såsom nackar, fötter, outvecklade ägg och inälvor, men exklusive fjädrar utom i sådan mängd som förekommer naturligt vid god tillverkningspraxis.”

Per definition är alltså skillnaden mellan kycklingmjöl och kycklingbiproduktmjöl inkludering eller exkludering av huvud, fötter och inälvor.

I framställningsprocessen kokas de råa kycklingdelarna i minst 140 grader tills vätska och fett separerats från ben och vävnad. Fettet skiljs ut och säljs separat. Det fasta materialet blir sedan till kycklingmjöl, eller kycklingbiproduktmjöl, beroende på vilka delar som använts.

DAR PRO Ingredients är en stor och välkänd framställare av ingredienser för sällskapsdjursfoder – visserligen belägna i USA men det spelar ingen roll i det här fallet. Följande tabeller är utdrag ur den typiska analysen på ett par av deras produkter: kycklingmjöl respektive kycklingbiproduktmjöl. Visst slås man av hur lite skillnad det är på siffrorna?

Kycklingmjöl Typisk analys Kycklingbiproduktmjöl Typisk analys
Råprotein 63% Råprotein 65%
Råfett 12% Råfett 12,50%
Råfibrer 2,5% Råfibrer 2,5%
Råaska 18% Råaska 14%
Vätska 4,5% Vätska 4,5%
Metabolisk energi 3,474 Kcal/kg Metabolisk energi 3,465 Kcal/kg
Smältbarhet 90% Smältbarhet 90%

Vad säger då detta? Är verkligen möjligt att biprodukter, med huvuden och fötter i, är lika bra som kycklingmjöl? Ja, i princip är det så. Även om små variationer i kvalitet existerar, så är kycklingmjöl och kycklingbiproduktmjöl utbytbara.

Men färskt kött då?

Det är lätt att missförstå vad färskt kött i djurfoder egentligen innebär och begreppet är ganska vilseledande. Det gäller inte bara färskt kött, det gäller även alla andra ingredienser som deklareras som färska.

Färskt kött i djurfoder innebär att köttet inte genomgått förbearbetning. Det är alltså inte en framställd produkt, som till exempel köttmjöl. Bearbetningen sker först när köttet kommer in i själva fodertillverkningsprocessen.

Det låter ju bra, eller hur? Men som vanligt finns en hake:

Enligt gällande regler ska den viktmässigt största ingrediensen, före torkning, stå först i innehållsförteckningen. Färskt kött innehåller mycket vätska, 70 % eller mer, det är alltså en viktmässigt stor ingrediens och hamnar därför högt upp bland de listade ingredienserna. Detta kan lura konsumenten att tro att köttinnehållet är högre än det faktiskt är. För när det färska köttet gått igenom processen och förlorat sitt vätskeinnehåll blir det en viktmässigt betydligt mindre ingrediens och borde därmed hamna långt ner i ingredienslistan.

Färskt kött innehåller ca. 70 % vätska, medan köttmjöl bara innehåller knappt 10 % vätska. För att färskt kött ska kunna tillhandahålla samma nivåer av protein som 20 % köttmjöl, skulle fodret behöva innehålla ca. 70 % färskt kött. Det är inte svårt att räkna ut att ett foder med 70 % färskt kött skulle bli ett mycket, mycket dyrt foder. Det är därför som de allra flesta torrfoder även innehåller en viss del köttmjöl utöver det färska köttet.

Foderföretagarna framhåller gärna att färskt kött har en högre smältbarhet och att mer näringsrika djurdelar används. Det må vara hänt, men om vi ser till hur litet köttinnehållet blir då färskt kött används så kan det ju nästan kvitta, eller hur?

Torkat eller färskt kan egentligen kvitta

Som vi nu har sett så spelar det alltså mindre roll om köttmjölet i fodret är gjort på kött eller animaliska biprodukter. Allt det där är faktiskt mest bara hårklyveri.

Det spelar heller ingen roll om köttet var obearbetat, eller färskt, innan det gick in i tillverkningsprocessen. När fodret har processats färdigt är det färska köttet lika upphettat och urvattnat och sterilt som om det hade varit köttmjöl.

Oavsett vad analysen av det animaliska innehållet i fodret visar, oavsett alla näringsämnen det påstås bidra med, så fattas likväl det allra viktigaste: Levande enzymer.

Utan levande enzymer i maten kommer kroppen ständigt behöva ta av sina egna enzymreserver vilket till sist får allvarliga konsekvenser. Avsaknaden av levande enzymer innebär att det i princip kan kvitta vilken kvalitet det animaliska innehållet i fodret påstås ha. Det är likväl sterilt och processat och kan aldrig någonsin jämföras med färska, råa animalier. Upphettat kött är inte detsamma som rått kött. För ett köttätande djur är upphettat kött bara en substans, utan något större näringsvärde.

Har Du frågor, behöver Du kostrådgivning: Ring!

Varma hälsningar till alla hundar, och deras människor

Anne-Li

——

Referenser och relaterade artiklar:

[i] http://hundapoteket.se/hemmagjord-mat-hur-vet-jag-att-hunden-far-i-sig-allt-den-behover/

[ii] http://www.fediaf.org

Bilder:

http://www.internationalfeed.com

occupyforanimals.net