Skillnaden mellan vargmat och hundmat

Vad består egentligen vargens föda av? Är det ens möjligt för oss hundägare att efterlikna den vilda vargens kost? Hur nära en naturlig kost kan vi komma, när råvarorna består av slaktrester från djur uppfödda på onaturlig föda?

I den här artikeln vill jag återigen belysa skillnaderna mellan vargens naturliga kost och den kost vi förser våra hundar med. Vi tittar på näringsinnehållet i några av vargens bytesdjur och jämför det med näringsinnehållet i det som utgör våra hundars bytesdjur.

Vargmat

För det första: I naturen är tillgången på föda sporadisk och inkonsekvent. Många jakter misslyckas och slutar med att vargen får gå utan färskt byte tills dess att nästa jakttillfälle presenterar sig. Men detta betyder inte att vargen nödvändigtvis måste gå helt utan mat. Vargen äter även as – alltså resterna av andras jaktlycka – och den äter också en del vegetabilier i form av fallfrukt, bär och vissa näringsrika gräs. Vargar är snabba på att ta hand om de fiskrester som exempelvis björnar lämnar efter sig och fågelägg står också på menyn. Men trots allt är fasta naturligt för vargen och den klarar sig helt utan föda i många dagar, i synnerhet efter ett rejält skrovmål. Och detta är viktigt att komma ihåg: om hunden ska äta som en varg måste även fastan ingå i kosten.

Fördelarna med att fasta är många:

  • kroppen ges chans att eliminera avfall och slaggprodukter
  • cellerna skyddas från fria radikaler
  • inflammationsprocesser i kroppen reduceras
  • livslängden ökar och sjukdomar förebyggs.

En annan viktig faktor att ta hänsyn till, är att när vargen äter ett slaget byte så äter den allt på bytesdjuret, vilket inkluderar hud, päls, ull, huvud, ben, brosk, ögon, hjärna, fjädrar, näbbar, fötter, klövar, magar, och så vidare.

Varg vid kadaver med korpar

Näringsinnehåll i vilda byten

Låt oss ta en titt på makronäringsinnehållet i några populära vargbyten.

Byte Protein % (cirka) Fett % (cirka)
Åkersork (hela djuret) 10,6 2,7
Kanin, vild (kött) 21,79 2,32
Vitsvansad hjort* (hela djuret) 21 9
Vildsvin (kött) 21,5 3,5
Älg (kött) 22,5 0,8
Fasan (kött och skinn) 23 9,5
Ägg från vild fågel 13,5 11,9
Lax, vild (hela fisken) 19,84 6,34

*Nordamerika

I tabellen ser vi tydligt hur förhållandet mellan protein och fett ser ut i några av vargens vanliga byten. Proteinhalten är flera gånger högre än fetthalten, med undantag för ägg där gulan har hög fetthalt – men det gör absolut ingenting, för när kosten är så här mager i övrigt så är faktiskt en fet äggula ett välkommet tillskott.

Men fördelarna med vilda byten begränsas inte bara till låga fetthalter – sammansättningen av fettsyror och mängden mikronäringsämnen (vitaminer och mineraler) är andra viktiga faktorer. Vi kommer tillbaka till detta längre fram.

Vilda djur äter sin naturliga föda och detta är en viktig faktor att väga in när vi pratar om vargens mat – vargen äter ju faktiskt indirekt det som bytesdjuret äter. När bytesdjuren äter sin naturliga föda, kommer de att förse vargen med naturliga halter av protein, fett och alla andra näringsämnen.

Var finns fettet?

Djurens fett finns lagrat på lite olika ställen i kroppen:

  • som adiposvävnad under huden och runt vitala organ
  • mellan muskelgrupperna
  • insprängt i musklerna som intramuskulärt fett.

Adiposvävnaden utgör den absolut största andelen och är också det mest synliga fettet. På ett riktigt fett djur kan adiposvävnaden uppgå till 40–50 % av djurets vikt. Adiposvävnaden innehåller ytterst lite vätska.

Hundmat

De hundar som har tillgång till vilda bytesdjur i sin kost är relativt få, men väldigt lyckligt lottade. Istället är slaktrester av farmade djur det som utgör merparten av den moderna hundens bytesdjur[1].

Farmade djur = lantdjur; livsmedelsproducerande djur; djur uppfödda för slakt.

Näringsinnehåll i farmade djur

I följande tabell ser vi protein- och fetthalter i köttprodukter som går att hitta i livsmedelsbutikerna och som är avsedda för människor.

Köttslag Protein % Fett %
Nötfärs 10% fett 20,13 11,34
Blandfärs nöt/gris 50/50 18,57 13,17
Fläskfärs gris 15% fett 16,82 15,06
Kycklingvinge m. skinn & ben 19,20 12,20
Kycklinghals m. skinn & ben 14,07 26,24
Ägg konventionellt 12,25 9,73
Ägg ekologiskt 12,38 10,12
Lax, farmad Atlanten 20,42 13,42

I den här tabellen blir det uppenbart att de farmade djuren har en helt annorlunda näringsprofil än de vilda djuren. Vi ser att fetthalterna är betydligt högre i förhållande till proteinhalterna. Att det ser ut så här beror på att de farmade djuren äter mycket spannmål vilket inte bara ger dem höga fetthalter, utan faktiskt också en onaturlig omega6:3-ratio.

Så snart fetthalten överstiger 10 %, eller hälften av proteinhalten, kommer den att reducera aminosyror och övriga näringsämnen till farligt låga nivåer. Hunden behöver få ungefär lika mycket av sina kalorier från protein som från fett och fett innehåller ungefär dubbelt så många kalorier som protein. När fetthalten överstiger 10 % kommer hunden att få mer kalorier från fett än från protein.

Färskfoder

När vi så granskar de kommersiella färskfodren blir fetthalterna ännu värre. De färskfoder som säljs i zoobutiker är alltid baserade på slaktrester som blivit över sedan allt som går att sälja som människomat tagits om hand. I djurfodercontainern hamnar bland annat köttputs, lever, magar, lungor, hjärtan, krävor och annat som räknas som köttbiprodukter. Missförstå mig inte, det är absolut inget fel på dessa köttbiprodukter, det är utmärkt hundmat. Men i samma container hamnar även allt det fett som vi människor inte vill ha och merparten av detta fett är adiposvävnad, som innehåller väldigt lite vatten och väldigt mycket tomma kalorier.

Produkt Protein % Fett % Kolhydrater
Populärt färskfoder #1 16 17 0
Populärt färskfoder #2 19 15 0
Populärt färskfoder #2 13 15 0
Populärt färskfoder #2 16 14 0

Vitaminer, mineraler och spårämnen

Det är mycket viktigt att förstå, att en hög fetthalt alltid kommer på bekostnad av proteinhalten. Men inte nog med det, för en hög fetthalt ”äter upp” även all övrig näring i råvaran: vitaminer, mineraler, spårämnen – allt reduceras av en hög fetthalt.

Hundar (och katter) som äter höga fetthalter under längre perioder, kommer förr eller senare att drabbas av näringsbrister. Som vi tydligt ser i tabellerna nedan drabbar höga fetthalter även vitaminer, mineraler och spårämnen; höga fetthalter äter upp näringsämnena och reducerar dem.

Här ser vi hur nivåerna av några slumpmässigt utvalda mineraler påverkas när fetthalten ökar.

Nötkött fetthalt %Järn mgZink mgKoppar mgMangan mg
10 12,7 27,21 0,409 0,057
20 7,64 16,47 0,240 0,039
30 4,94 10,75 0,15 0,027

Och här ser vi hur samma sak drabbar några av vitaminerna, både de vatten- och fettlösliga.

Nötkött fetthalt %Tiamin mgRiboflavin mgNiacin mgA-vitamin IUE-vitamin
10 0,239 0,858 28,81 80 0,97
20 0,169 0,595 16,65 55 0,67
30 0,132 0,455 10,18 42 0,51

Spelar det någon roll om köttet är ekologiskt?

Ja! Självklart spelar det roll, på så många olika sätt, inte minst för att de livsmedelsproducerande djuren får ett bättre liv i en ekologisk produktion. Men även de ekologiska djuren äter spannmål – alltså fel sorts mat – som påverkar deras näringsprofil och gör dem feta. Men de får också tillgång till bete och gräs, och det spannmål de äter har producerats utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

Läs mer på Naturskyddsföreningens hemsida: Kravdjuren får böka och sprätta  

Fettsyror

De farmade djurens fettsyraprofil skiljer sig mycket från de viltlevande djurens:

  • Farmade djur har betydligt högre halter av mättat fett än vilda djur.
  • Omega6:3-ratio i vild lax är 1.3:1, medan ration i farmad lax är 5:1.
  • Farmad lax innehåller lika mycket EPA och DHA som vild lax, något som endast kan möjliggöras med hjälp av fiskfoder med tillsatt fiskolja och fiskmjöl.
  • Farmad kyckling innehåller 3 gånger så mycket omega6 som vild fågel (fasan).
  • Spannmålsuppfödda idisslare har högre omega6:3-ratio.

I naturen har de djur som är rika på fleromättade fettsyror försetts med höga halter av antioxidanter, som E-vitamin och selen – något som de farmade djuren har betydligt mindre av. Och detta är ett stort problem, eftersom de fleromättade fetterna oxiderar mycket lätt och utan rätt mängd antioxidanter närvarande kan inte kroppen skyddas mot de cellnedbrytande fria radikaler som frigörs i oxidationsprocessen.

Den finurliga livsmedelsindustrin har kommit på hur man ska kunna minska oxideringen i nötkreatur och därmed öka hållbarheten på köttet: Man proppar i djuren syntetisk E-vitamin innan de slaktas![2]

Vill du ha en lite djupare genomgång av fett och fettsyror ska du läsa de relaterade artiklar som finns länkade längst ner på sidan.

Vad göra?

Vi hund- och kattägare står inför en stor och svår utmaning. Vi har kommit dithän där inget färdigt foder finns som man tryggt kan förlita sig på. Och de flesta av de köttprodukter som finns att tillgå i livsmedelsbutikerna är av tvivelaktig kvalitet och potentiellt ohälsosamma i längden. Den enda hundmat som fortfarande är relativt opåverkad av människan är vilda djur, men dessa har endast ett fåtal hundar tillgång till. Och viltkött i butiken är så klart väldigt dyrt.

Jag förstår att det är lätt att deppa ihop av den här läsningen, men snälla gör inte det! Man får helt enkelt bara göra sitt bästa med det som står till buds.

Oavsett vilken typ av animalisk råvara man använder bör fetthalten aldrig överskrida 10 %.

Jag har rankat idealiska byten och animaliska råvaror från 1–3, där 1 är det bästa alternativet och 3 det mindre bra – inte dåligt, bara mindre bra.

  1. Vilda djur* och ägg från frigående fåglar.
  2. EKO-/KRAV-/MSC-märkt kött, fisk och ägg.
  3. Kött och ägg från konventionellt farmade, svenska djur.

 (*inkluderar vild fisk)

Några saker att tänka på med fisk:

  • Kolla upp kvicksilverhalten i aktuell insjö hos kommun eller landsting.
  • Kolla upp vilken fisk som är okej att fiska och grönlistad på fiskguiden.wwf.se.
  • Frys alltid färsk fisk i minst 1 vecka innan servering för att ta död på eventuella parasiter.

Ju mer man kan ge hunden ur de bättre kategorierna desto bättre är det förstås, men lite är bättre än inget. Och oavsett från vilken kategori råvarorna kommer bör fetthalten aldrig överskrida 10 %.

Tänk också på att olika djur har olika fettsyraprofiler:

  • Variera mellan fågel och rött kött så att hunden får i sig en bredd av olika fettsyror.
  • Komplettera alltid maten med fisk.

För alla oss som älskar stora hundar är förstås kostnaden ett stort dilemma, men man får helt enkelt bara göra så gott man kan. Och kom ihåg att hundar faktiskt kan äta annat än animalier.[3]

Har Du frågor, behöver Du kostrådgivning: Ring!

Varma hälsningar till alla hundar, och deras människor
Anne-Li

Referenser, relaterade artiklar och credits:

[1] HundApoteket – Den moderna hundens bytesdjur

[2] G.C.SmithJ.B.MorganJ.N.SofosJ.D.Tatum: Supplemental vitamin E in beef cattle diets to improve shelf-life of beef

[3] HundApoteket– Kan hunden få för mycket kött?

HundApoteket – Fett

HundApoteket – Det stora fettdilemmat

www.livsmedelsverket.se

Nutrient-Composition-Of-Whole-Vertebrate-Prey.pdf – http://wildpro.twycrosszoo.org/000ADOBES/Bears/D317WholePreyFinal02May29.pdf

USDA Food Composition Databases

Powers, J.G., W.W. Mautz, and P.J. Pekins.  1989.  Nutrient and energy assimilation of prey by bobcats.  J.Wildl. Manage. 54:1004-1008.

fiskguiden.wwf.se

Dogs Naturally Magazine / Dogs Naturally University

Cirkeldiagram: Aspling Design